Kanske har jag kört cirka 10.000 mil med husbilen hittills, och minst dubbelt så långt med husvagnen. Låter mycket, men det är spritt över 30 år, så det gör ca 1000 mil per år.
Under de tidiga åren så åkte jag mycket med en hemmagjord husbil, då husbilar var ovanliga, dyra och knappt ändamålsenliga. De var bullriga, motorsvaga och hade hemsk väghållning.
Men fram till 90 talet var det ytterst sällsynt att se något husdjur som var med på semestern.
Kanske någon knähund, en och annan katt, men det var allt.
Sedan exploderade husdjursåkandet. Faktiskt i samma takt som “satsa på dig själv” eran vann mark. Folk isolerade sig i sina stugor och man slutade att reflexmässigt bjuda fika till besökande. Någonstans där på vägen måste det ha blivit lite ensamt, och för att råda bot på den känslan skaffade man sig en hund, iller, katt, mm. När man sedan skulle åka i väg med husbilen, så fick husdjuren följa med.
Nu på senare tid börjar det likna epidemi. Ofta ser man tre eller fyra hundar i samma bil!
Man undrar lite hur det påverkar andrahandsvärdet på bilen? Jag menar, astmatikerna och allehanda multisensitiva personer har ökat lavinartat för att inte tala om hur känsliga barnen har blivit. Ibland låter det som en merit att någons barn är pälsallergiker samt gluten känslig.
Undrar om inte dessa “nya människor” som lever i storstadsgetton uppmuntrar sina barn till hostattacker. Hur skulle de ens kunna närma sig en husbil där flera hundar har legat och gonat veckovis. Vissa av dessa mindre hundar blir dessutom aldrig rumsrena, utan gör sina pölar och högar var som helst.
Den mest kapitalföraktande uppvisningen har jag sett i Skåne, där en sprillans ny husbil av märket Concorde huserade fyra stycken schäfer hundar! Just den typen vars pälsstrån väver sig in i textilierna och är omöjliga att avlägsna. Jag menar, att i samma stund som jyckarna äntrade bilen, så minskade värdet ca 200.000 kr! Hur är folk funtade? Är det så att lånade pengar är liksom inte riktiga och kräver därmed mindre respekt?
Numera, när man promenerar förbi parkerade husbilar blir man förföljd av hundar, dock är de inne i bilen och kutar runt. Man riktigt hör skadegörelsens omfattning när de krafsar och river på inredningen. Men ägarna verkar nöjda och bryr sig inte, de har samma filosofi när de uppfostrade sina barn, blunda och låtsas som allt är okay. Är det därför de har skaffat alla dessa djur, för att slippa sina allergiska barnbarn? Bra motiv i så fall, och förståeligt.
Om man tänker att en hund kostar ca 10.000 per år, och att många envisas med att ha tre
eller fyra, undrar man om inte löneläget är för högt i jämmerdalen. För att inte tala om vad hunden förstör under sin livstid. På kontinenten ser man herr Svensson rastande sina hundar, max 500m från bilen. Allt som är värt att se går de miste om pga. sina husdjur. Så varför överhuvudtaget resa och åka bil? De flesta har ju gett sitt tysta medgivande åt miljöpräster att höja bränslepriserna till den grad att det håller på att strypa hela landet.
De som är vänster eller miljöpartister, bor ofta i storstäderna och åker kollektivt, därmed tror de att höjda bränslepriser, vare sig de heter koldioxidskatter eller miljöavgifter, inte drabbar dem. Detta om något bevisar hur korkade och enfaldiga dessa miljöpellar är! Skatter på energi drabbar alla näringsgrenar och ofta flera gånger innan produkten når konsumenten.
Men vad kan man göra mot dumheten? Maktlös stirrar man på den kollektiva dårskapen…
Under de tidiga åren så åkte jag mycket med en hemmagjord husbil, då husbilar var ovanliga, dyra och knappt ändamålsenliga. De var bullriga, motorsvaga och hade hemsk väghållning.
Men fram till 90 talet var det ytterst sällsynt att se något husdjur som var med på semestern.
Kanske någon knähund, en och annan katt, men det var allt.
Sedan exploderade husdjursåkandet. Faktiskt i samma takt som “satsa på dig själv” eran vann mark. Folk isolerade sig i sina stugor och man slutade att reflexmässigt bjuda fika till besökande. Någonstans där på vägen måste det ha blivit lite ensamt, och för att råda bot på den känslan skaffade man sig en hund, iller, katt, mm. När man sedan skulle åka i väg med husbilen, så fick husdjuren följa med.
Nu på senare tid börjar det likna epidemi. Ofta ser man tre eller fyra hundar i samma bil!
Man undrar lite hur det påverkar andrahandsvärdet på bilen? Jag menar, astmatikerna och allehanda multisensitiva personer har ökat lavinartat för att inte tala om hur känsliga barnen har blivit. Ibland låter det som en merit att någons barn är pälsallergiker samt gluten känslig.
Undrar om inte dessa “nya människor” som lever i storstadsgetton uppmuntrar sina barn till hostattacker. Hur skulle de ens kunna närma sig en husbil där flera hundar har legat och gonat veckovis. Vissa av dessa mindre hundar blir dessutom aldrig rumsrena, utan gör sina pölar och högar var som helst.
Den mest kapitalföraktande uppvisningen har jag sett i Skåne, där en sprillans ny husbil av märket Concorde huserade fyra stycken schäfer hundar! Just den typen vars pälsstrån väver sig in i textilierna och är omöjliga att avlägsna. Jag menar, att i samma stund som jyckarna äntrade bilen, så minskade värdet ca 200.000 kr! Hur är folk funtade? Är det så att lånade pengar är liksom inte riktiga och kräver därmed mindre respekt?
Numera, när man promenerar förbi parkerade husbilar blir man förföljd av hundar, dock är de inne i bilen och kutar runt. Man riktigt hör skadegörelsens omfattning när de krafsar och river på inredningen. Men ägarna verkar nöjda och bryr sig inte, de har samma filosofi när de uppfostrade sina barn, blunda och låtsas som allt är okay. Är det därför de har skaffat alla dessa djur, för att slippa sina allergiska barnbarn? Bra motiv i så fall, och förståeligt.
Om man tänker att en hund kostar ca 10.000 per år, och att många envisas med att ha tre
eller fyra, undrar man om inte löneläget är för högt i jämmerdalen. För att inte tala om vad hunden förstör under sin livstid. På kontinenten ser man herr Svensson rastande sina hundar, max 500m från bilen. Allt som är värt att se går de miste om pga. sina husdjur. Så varför överhuvudtaget resa och åka bil? De flesta har ju gett sitt tysta medgivande åt miljöpräster att höja bränslepriserna till den grad att det håller på att strypa hela landet.
De som är vänster eller miljöpartister, bor ofta i storstäderna och åker kollektivt, därmed tror de att höjda bränslepriser, vare sig de heter koldioxidskatter eller miljöavgifter, inte drabbar dem. Detta om något bevisar hur korkade och enfaldiga dessa miljöpellar är! Skatter på energi drabbar alla näringsgrenar och ofta flera gånger innan produkten når konsumenten.
Men vad kan man göra mot dumheten? Maktlös stirrar man på den kollektiva dårskapen…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar