fredag 14 april 2017

Terror i Sverige..

Nu har det hänt, det som inte skulle hända.
Terrorist attack mitt Stockholm med flera döda och skadade.

De realistiska personerna i Sverige och i resten av västvärlden har sedan länge ansett att det handlar inte om, utan när det händer.
Och responsen? Kärleksdemonstration!   Snacka om signalvärde till de som vill sabotera vårt liv.  Naiviteten har tydligen inga gränser.

Det är lika bra att se saker som de är, och vi Svenskar vill inte ta i obehagliga saker, utan väljer att blunda och titta bort.

Hur många Svenska liv får terrorister ta innan man börjar agera mer resolut? Det är fortfarande likadant som innan den här attacken, frågan är inte om, utan när händer det nästa gång, och nästa.
Ansvaret vilar tungt på makthavare. Visserligen har de efteråt bjudit över varandra med åtgätder mot extremister, men man vet sedan tidigare att någon "verkstad" blir det inte, allt rinner ut i sanden så småningom och livet fortsätter med dessa nya inslag i det mångkulturella samhället. Precis som med dödsskjutingarna i våra storstäder, eller bilkapningar och grupp våldtäckter. De har blivit liksom vardagsmat knappt värt att skriva om.  Det nya Sverige. Skapat av eliten genom medveten politik de senaste 40 åren. Vad det detta de ville?

Många har varnat vart det bär hän, men de har blivit kallade för rasister. Man tystar dem som obehagliga individer med dold mörk agenda.
Jag ser inga tecken på rasism om vill värna den Svenska kulturen som jag anser är mer passande för oss här i norden än den mångkulturella där våldet och förtryck ingår. Inte bara mot olikt tänkande utan mot alla svaga inklusive kvinnor, barn, sjuka, gamla, etc.  Jag tycker det är obehagligt med stenålders visioner som får idkas här under den heliga mångkulturella skyddstäcket som staten erbjuder.

Nästa val vet jag precis hur jag skall rösta. Några fagra löften i sista minuten av de etablerade påverkar inte mig. De har haft sin chans.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar